Unknown error type: [8192] Methods with the same name as their class will not be constructors in a future version of PHP; PL_Page_Data_Router has a deprecated constructor
/customers/1/e/3/ultunae.se/httpd.www/w/plugins/pluginloader/page_data/page_data_router.php:29
Unknown error type: [8192] Methods with the same name as their class will not be constructors in a future version of PHP; PL_Page_Data_Model has a deprecated constructor
/customers/1/e/3/ultunae.se/httpd.www/w/plugins/pluginloader/page_data/page_data_model.php:29
Unknown error type: [8192] Methods with the same name as their class will not be constructors in a future version of PHP; PL_Page_Data_View has a deprecated constructor
/customers/1/e/3/ultunae.se/httpd.www/w/plugins/pluginloader/page_data/page_data_views.php:29
Unknown error type: [8192] Methods with the same name as their class will not be constructors in a future version of PHP; CMSimpleFileBrowserView has a deprecated constructor
/customers/1/e/3/ultunae.se/httpd.www/w/plugins/filebrowser/classes/filebrowser_view.php:10
Unknown error type: [8192] Methods with the same name as their class will not be constructors in a future version of PHP; CMSimpleFileBrowser has a deprecated constructor
/customers/1/e/3/ultunae.se/httpd.www/w/plugins/filebrowser/classes/filebrowser.php:10
ultunae.se - HS Historia

ultunae.se

:   Hem > Hushållningssällskap > HS Historia

HS Historia

Under första hälften av 1800-talet bildades hushållningssällskap i varje län i Sverige. De kan beskrivas som en kombination av förvaltningsmyndighet och medlemsorganisation. Uppgiften var att med olika medel arbeta för jordbrukets, trädgårdsodlingens, skogsbrukets och fiskets utveckling. Verksamheten tog fart från och med 1850-talet med hjälp av generösa statsanslag. Hushållningssällskapen anställde agronomer (konsulenter) och veterinärer som spred information om husdjursskötsel, odlingsmetoder och redskap. Andra vanliga aktiviteter var försöksodlingar, lantbruksmöten och husdjurspremieringar. Ofta medverkade sällskapen vid tillkomsten av mejerier, lantmannaföreningar och tjurföreningar. De hade också i uppdrag att samla in underlag till den offentliga jordbruksstatistiken. I början av 1900-talet tilldelades de nya uppgifter som förmedling av egnahemslån och premiering av välskötta småbruk.

1811 bildas Lantbruksakademien (KSLA) och får i uppdrag att bilda Hushållningssällskap i länen och att vara tillsynsmyndighet för dessa. På uppmaning av Lantbruksakademien kallade landshövdingen i respektive län personer med intresse och inflytande i hushållningsfrågor att bli medlemmar i detta sällskap. Uppgiften var att hushålla med landsbygdens resurser. Vid den här tiden rådde stort armod på landsbygden. Trots tillgång på odlingsbar mark kunde sällan ens den egna familjen livnära sig på vad jorden gav. Detta berodde på bl.a. okunskap, dåliga brukningsmetoder, dåligt utsäde och magra utarmade jordar. År 1883 hade Sverige 26 hushållningssällskap. De flesta av dem var indelade i hushållsgillen, filialavdelningar, som verka inom mindre områden (ett eller flere härad). Medlemmar i sällskapen var inledningsvis främst godsägare och storjordbrukare. Så småningom blev även många vanliga bönder medlemmar, vilket var nödvändigt för att sällskapen skulle kunna spela en aktiv roll i jordbrukets modernisering.

Varje hushållningssällskap hade sina, av K. M:t stadfästa stadgar samt utsåg inom sig sin förvaltningsutskott (styrelse). Sällskapen stod i förbindelse med Landtbruksakademien och avgav årligen sina verksamhetsberättelser till henne. Landshövdingen var självskriven som ordförande i Hushållningssällskapens förvaltningsutskott och fick därmed betydelse för utvecklingen i länet. På kallelse af Lantbruksakademiens direktör sammanträdde ombud från samtliga hushållningssällskap vart tredje år i Stockholm (den s. k. "lantbruksriksdagen").

Till en början fick Hushållningssällskapen i huvudsak finansiera sin verksamhet genom medlemsavgifter och räntor. Först i och med husbehovsbränningens avskaffande med 1855 års brännvinslagstiftning fick Hushållningssällskapen mer påtagliga resurser att röra sig med, nämligen  1/5 av skatten på brännvinstillverkningen.

Hushållningssällskapen har arbetat inom många områden, förutom jordbruksfrågor också byggt järnvägar, startat kooperativa föreningar, banker, försäkringsbolag, lantbruksskolor och verkat inom sjukvård. I takt med att samhället utvecklades bildades nya organisationer och myndigheter som tog hand om de verksamheter som bl.a. Hushållningssällskapen var med och startade. Landstingen bildades exempelvis år 1862 för att ansvara för bl.a. sjukvården. Hushållningssällskapen avvecklar den ”sociala” delen av sin verksamhet och lokala rådgivare börjar anställas

Lantbruksstyrelsen blir tillsynsmyndighet för Hushållningssällskapen 1890 istället för KSLA.
Från början av 1900-talet började en ökad specialisering inom Hushållningssällskapens rådgivning göra sig gällande med tillkomsten av jordbrukskonsulenter, husdjurskonsulenter, hemkonsulenter, vandringsrättare m.fl. Hushållningssällskapen startade redan i början av 1900-talet en omfattande fältförsöksverksamhet på egna försöksgårdar. Fältförsöksverksamheten är även idag en viktig del i Hushållningssällskapens verksamheter.

1903 bildas Skogsvårdsstyrelserna och övertar Hushållningssällskapens uppgifter inom skogshushållningen

1915 drogs brännvinsförsäljningsmedlen in och istället lämnades ersättning från staten. 1948 tog staten själv, genom tillkomsten av lantbruksnämnderna, hand om förmedlingen av garantilån och statsbidrag samt den rådgivning som avsåg yttre och inre rationalisering. Detta omorganisation innebar att Hushållningssällskapen koncentrerade sin rådgivning till driftsrationalisering. Samma år bildades Hushållningssällskapens Förbund, som är en ideell förening där alla Hushållningssällskapen är medlemmar. En viktig anledning till att bilda ett förbund var att Hushållningssällskapen kände behovet av att ha en företrädare på nationell nivå.

Förutsättningarna för hushållningssällskapens verksamhet förändrades kraftigt 1967, när den statligt finansierade jordbruksrådgivningen överfördes till lantbruksnämnderna. Hushållningssällskapen lyckades dock hitta nya uppdrag som oberoende konsulter och är numera engagerade i en mängd olika projekt för landsbygdens utveckling. Före 1967 finansierades 65 procent av rådgivningen med statliga medel och resten genom Hushållningssällskapens egna insatser. Den förlorade statliga finansieringen fick stora konsekvenser för Hushållningssällskapen och en besvärlig anpassningsperiod följde för flera Hushållningssällskap. Verksamheterna vid sällskapen har utvecklats och anpassats efter de behov och önskemål som finns hos kunder och medlemmar.

Numera säljer Hushållningssällskapet konsulttjänster på marknaden framför allt till länets lantbrukare men även till kommuner, länsstyrelse och andra organisationer. Syftet med verksamheten är fortfarande att tillföra lantbruket och landsbygden kvalificerad rådgivning samt nya kunskaper, metoder och arbetssätt.

Även Finska Hushållningssällskapet finns kvar idag och ingår i ett nätverk av rådgivningsorganisationer, som erbjuder jordbrukare rådgivning på modersmålet. FHS:s huvudsakliga verksamhetsområde är det svenska och tvåspråkiga Åboland. Sällskapets målsättning är att ”främja lantbruket, höja lantbrukarnas yrkesskicklighet och söka nya utvecklingsmöjligheter för landsbygden”. FHS är organiserat i Svenska lantbrukssällskapens förbund. SLF stöder och samordnar verksamheten för sina medlemsorganisationer. FHS:s verksamhet är delvis statsunderstödd.