ultunae.se

:   Hem > KSLA o Experimentalfältet

KSLA o Experimentalfältet

Lantbruksakademien

 

Landtbruksakademien inrättades av Karl XIII, på förslag av kronprinsen Karl Johan den 28 december 1811 och installerades den 28 januari 1813 av kronprinsen som också blev dess förste preses. Ett resultat av detta blev att akademien inledningsvis kom att stå mycket nära kungahuset och troligen var den franska lantbruksakademien förebild till den svenska. Även Abraham Edelcrantz var delaktig i akademiens tillkomst, han var förutom jordbrukare även poet, teaterdirektör och uppfinnare.

Rädsla för krig som kunde komma att hindra handel med utlandet och strävan att bli självförsörjande var en starkt bidragande anledning till att akademien bildades. Kungen beslutade att stifta "Kongl. Svenska Landtbruksacademien" vars medlemmar skulle följa och befordra lanthushållningens framsteg i riket samt hålla regeringen underrättad om lantbrukets behov och brister. Dessutom skulle den föra ut ny kunskap till lantbrukarna för att förbättra odlingar och animalieproduktionen.

 1814 uppläts genom ett kungligt brev Skeppsbroäng i norra änden av Djurgården åt KLA, mot ett arrende som till en början utgjordes av hö till hovstallet. I början bestod akademien av 24 hedersledamöter, utnämnda av K. M: t efter akademiens förslag, 150 arbetande och 75 utländska ledamöter, valda av akademien, samt en sekreterare och en kamrer, utsedda av akademien och själva arbetande ledamöter utom det bestämda antalet. Minst 36 av de arbetande ledamöterna skulle vara bosatta i Stockholm eller dess närhet.

Akademien hade två huvuduppgifter. Dels praktisk försöksverksamhet på experimentalfältet men även ledamöternas gårdar. Därutöver skulle akademien verka som myndighet mellan statsmakten och hushållningssällskapen samt fungera som statsmaktens rådgivare. Men akademien var också ett sällskap som skulle arbeta för lantbrukets framåtskridande och ta egna initiativ på lanthushållningens alla områden och vara goda föredömen. Genom att samla upplysta lantbrukande ståndspersoner skulle akademien stimulera dessa att starta nyodlingar och pröva nya brukningsmetoder. Genom hushållningssällskapen och genom att utlysa pristävlingar fick ledningen vetskap om dugliga lanthushållare ute i landet.

Från 1817 undervisas i praktisk trädgårdsskötsel och från 1832 bedrivs även teoretisk undervisning i trädgårdsskötsel. År 1834 fördelades verksamheten på två avdelningar, en för lantbruk och en för trädgårdsskötsel. 1864 tillkom en avdelning för agrikulturkemi, då den 1856 i Stockholm upprättade försöksanstalten flyttades till Experimentalfältet. Från och med 1886 skulle även en avdelning för växtfysiologi upprättas.

 

1907 invigs Kungl lantbruksakademiens museum. Stängdes 1963 och museets samlingar överläts till Nordiska museets lantbruksmuseeum på Julita gård.

1956 fick akademien fler uppgifter inom skogsskötselområdet och bytte namn till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).

Många av dagens myndigheter lantbruket har sitt ursprung i KSLA. Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket och forskningsrådet Formas är några av dem. Akademien hade under många år överinseende över Hushållningssällskapen och var dessutom ansvarig för jordbrukets försöksverksamhet, som senare flyttades över till Sveriges lantbruksuniversitet.

KSLA:s lokaler 

De första åren hade akademien ingen egen lokal utan höll sina möten hos Vetenskapsakademien,  till 1813 då de fick egna lokaler på Mäster Samuelsgatan, i vilka de huserade fram till 1863.
1863 flyttar akademien till  Modellkammarhuset på Mäster Samuelsgatan 47

1954-1972 lokaler på hovslagargatan
1972 flyttar KSLA in i sina nuvarande lokaler.

Submenu