ultunae.se

:   Hem > Veterinärhögskolan

Veterinärhögskolan

Veterinärutbildningen i Skara 1775-1889

Världens första veterinärmedicinska läroanstalt skapades i Lyon, Frankrike 1762. I Sverige härjade fäpesten på 1700-talet och kravet på en svensk veterinärskola blev allt starkare. Carl von Linné engagerade sig i frågan och såg till att tre lämpliga stipendiater sändes till Lyon år 1763 för att utbildas i Art vétérinaire.

 P Hernquist

En av dessa var Peter Hernquist, född 1726 på Hallagården i Härlunda söder om Skara. Efter sex år i Lyon återvände han för att försöka starta en veterinärutbildning i Stockholm. Detta misslyckades och han flyttade till Skara där han blev lektor i matematik 1773. Två år senare startade han ett veterinärläroverk på Brogården i Skara, vilken Gustaf III beslutade att upplåta till veterinärutbildningen. Utbildningen omfattade 3-4 års studier i förutom veterinärmedicin bla matematik, svenska, musik och jordbrukslära.

Huvudbyggnaden på Brogården brann upp 1802, varefter Hernquist med egna medel lät bygga en ny och större byggnad 1803. I byggnaden finns nu Veterinärhistoriska museet, invigt 1975 av kung Karl XVI Gustav. Peter Hernquist avled 1808 och efterträddes av sin elev Sven Adolf Norling. Norling verkade för att få till stånd en större veterinärskola i Stockholm, och fick stöd av bla. Carl XIV Johan. Veterinärutbildningen i Skara fanns kvar till 1889.

Stockholm
Veterinärinrättning och -institut 1821-1912

År 1819 beslöt Karl XIV Johan att en veterinärinrättning skulle inrättas i Stockholm. Norling var ansvarig och 1821 kunde den öppnas på en tomt mellan nuvarande Strandvägen, Grevgatan och Kaptensgatan, i det s.k. koppympningshuset.

 Foto taget 1821

Det var en enklare inrättning med otillräckliga lokaler och små anslag. Redan 1822 tog inrättningen ändå emot 450 husdjur för stationär vård och 1500 djur behandlades polikliniskt.
1867 bytte inrättningen namn till veterinärinstitutet och ett par år senare höjdes antagningskraven till studentexamen.

Byggnaderna förföll mer och mer. År 1880 invigdes nya och ändamålsenliga lokaler vid Karlavägen nära nuvarande Karlaplan. En utökad verksamhet gjorde att lokalerna snart blev otillräckliga och omoderna.

Arbetet med att finna en lämplig plats för ett nytt veterinärinstitut påbörjades 1902 av rektorn John Vennerholm. Förslagen på placering var bland annat, på Söder och utanför Skanstull i närheten av Enskede Gård. Till slut valdes Kräftriket vid Brunnsviken, vilket bifölls av riksdagen 1906.

Kräftriket
Veterinärinstitut och -högskola  1912-1978

Område vid Brunnsviken som kallas Kräftriket sedan 1700-talet eftersom det där fiskades stora kräftor.

Förslaget att flytta veterinärinstitutet till Kräftriket gillades av alla myndigheter och även kung Oscar II stödde förslaget. 1912 invigdes det nya Veterinärinstitutet av kung Gustaf V.
Veterinärinstitutet byggdes i anglosaxisk stil med fristående byggnader. Institutet hade då sju professorer och fyra andra lärare.

1914 ändrades institutets (”Stutis”) namn till Kungl. Veterinärhögskolan, samtidigt ändrades stadgarna för verksamheten till ”på forskning grundad undervisning”.

Antagningskraven var studentexamen med minst godkänt i biologi, matematik, fysik och kemi. Studieordningen var fri men veterinärexamen skulle avläggas efter 4 års studier. Erfarenheten visade snart, att de studerande behövde 5-6 år för examen. Antalet studenter varierade mellan 15-40.

Veterinärhögskolan fick disputations- och promotionsrätt år 1935. Antalet professorer år 1975 var 16.



Karta över Kräftriket

1. Huvudbyggnad, bibliotek


2. Panncentral
3. Anatomi och kemi
4. Försöksstall
5. Skeletteringsbyggnad
6. Ladugård
7. Patologi, anatomi och bakteriologi
8. Medicinska hundkliniken


9. Hovbeslag och smedja
10. Kirurgiska kliniken


11. Medicinska kliniken för icke idisslare
12. Kanslibyggnad
13. Bostad laborator
14. Institutionen för kirurgi och hundklinik
15. Reaktionsfria djur
16. Institutionsbyggnad
17. Fantomhall
18. Kårhus
19. Smådjurs- och isoleringsavdelning
20. Klinikbyggnad
21. Hästergometer
22. Fysiologi och farmakologi
23. Födoämneshygien och köttkontroll

 

Ultuna

Sveriges lantbruksuniversitet 1978-

1965 tillsattes en veterinärmedicinsk utredning för att utreda en integration mellan veterinärmedicinen och lantbruksvetenskapen. Resultatet blev att riksdagen beslutade 1970 att Veterinärhögskolan skulle flyttas till Uppsala för att där integreras med Lantbrukshögskolan och Skogshögskolan till Sveriges Lantbruksuniversitet. Flyttningen genomfördes under åren 1974-1978. Veterinärutbildningen ingår numera i Sveriges lantbruksuniversitet.